Kitsch

Det är svårt att (helt) hålla sig borta från kitschen. Inhandlade en fin vit och rödprickig vaxduk på Åhléns, som matchade de gamla fiskformade 50-talsunderläggen fint. Hur ska det gå? När kommer jag falla för frestelsen att köpa marimekkotyger?

Paneler

Vindpapp upp!


Panelerna börjar komma på plats. Liggande fjällpanel som ska målas falu-svart.

Japan

Tomten som rucklen står på är en sandig skogsbacke, med tallar och lingonris. Vid det lilla rucklet finns en liten gräsplätt - och mellan rucklen finns en stenlagd gång och ett gäng stenbumlingar. Här är planen att anlägga en Japan-inspirerad plantering, med olika sorters prydnadsgräs. Någon enstaka blommande perenn kan det nog också bli. Början på projektet ser ut så här.

Det händer lite grann

Väggreglar och golvåsar är nu utbytta. Det sneda taket - och den ännu snedare murstocken - är dock kvar. Snart ska vi börja sätta upp ytterpanel.

Nu i vitt

Nu är skrivbordet vitt! Usel bild, men man ser ungefär hur det ser ut.

Skrivbord

I systerbloggen skrev jag igår om min loppisrunda, som resulterade i ett grönlackat skrivbord till rucklen. Nu är det utsläpat till landet och står på verandan. Grundmålning står på tur. Vitt ska det bli.

Rucklet utan väggar

Svärfar och byggar-svåger har anlänt - vilket innebär att det mer handgripliga arbetet har kommit igång. Väggar och stora delar av grunden har rivits. Nya golvåsar och reglar har kommit på plats. Regnet strilar fortfarande ned och hela tomten ser ut som ett skrotupplag.

Pyssel

Regnet har strilat ner i flera dagar, temperaturen ligger kring 14 grader. I väntan på svärfar och svågern har arbetet kommit av sig lite grann. Men något har jag gjort i alla fall; sytt gardiner, kuddfodral och en tvättsäck till det lilla rucklet. Mörkt blå och vitrandiga, i tyg från Ikea.

Invigd

Nu har vi sovit över i det lilla rucklet! Jag inklämd i den korta våningssängen och maken på en madrass på golvet. Nya krispiga täcken och kuddar från Ikea. Lilla L. passade på att ta en riktig sovmorgon i sin resesäng (kan det vara havsluften månne?). Frukost utomhus. Tandborstning på en av de fallfärdiga verandorna.

Den maniske maken

...har roat sig med att gräva fram stenläggningar i trädgården. Denna gång var så gott som helt täckt av gräs och jord.

I trädgården

Det finns ju självklart många viktigare saker att pyssla med i rucklen än att plantera blommor, men lite piffing måste man ju unna sig. Det fina betongklotet och plåthinkarna har de gamla ägarna lämnat kvar. Tack.

Så här illa

...ser det ut i det stora rucklet. Det är byggt, ombyggt och tillbyggt vid olika tillfällen - och med olika grad av engagemang. Det ser mest ut som ett lapptäcke. Virket är av alla möjliga sorter och dimensioner, det är lappat och skarvat. En del bjälkar är ok, andra är lösa, ytterliga några är ruttna och måste bytas ut. Det som syns på bilderna är det som ska bli vardagsrum/allrum. Har vi något att göra?

Det stora rucklet

Att rucklen är ruckel är ingen överdrift. Det stora rucklet är ju inte ens beboeligt; inga innergolv, ingen isolering, inga innertak, fasad som måste bytas ut, eldstad med eldningsförbud och så vidare. När vi tog över rucklen hade det stora rucklet delvis "ny" panel - på halva huset. Den panelen såg ut som immitation av timring och var uppsatt utanpå den ursprungliga panelen samt över fönstren. Man kan väl gissa att de gamla ägarna hade tänkt att ta upp fönstren igen, men det såg bra märkligt ut.

Hur som helst, den "nya" panelen var både ful och illa uppsatt varför maken tog bort den idag. Den ursprungliga fjällpanelen (som syns på bilderna) är dock i alltför dåligt skick för att behållas. Den ska med andra ord också tas bort och ersättas av ny liknande fjällpanel. Den nya fasaden ska målas i falu-svart, med kritvita detaljer. Det kommer att bli mycket snyggt.

Vitt!

Bastukänslan i det lilla rucklet ska bort! Idag har jag börjat grundmåla väggarna, med oljebaserad häftgrund. Skillnaden är enorm.

Den första dagen

...av röjning är avklarad. Maken har röjt i det stora rucklet - det obeboeliga - slängt ut en gammal frys, garderober, köksmöbler från 70-talet (Furu! Furu!), trasiga plastlådor och mängder med annan bråte (gamla telefoner, kaffebryggare, udda koppar och glas, en stereo anno tidigt 80-tal). Sedan gick maken loss på innerväggar och paneler. Stora delar är borttagna sedan tidigare, då det verkar ha varit en vattenskada någon gång för flera år sedan, men en hel del rester återstod. Imorgon ska han fortsätta med ytterpanelerna, som även de måste tas bort.

Själv har jag umgåtts Lilla L. Vi har promenerat omkring i området, varit och doppat tårna i havet (bilden ovan är från havsbadet), ätit glass och pysslar lite grann i det lilla rucklet. När Lilla L. var på bra humör - och lekte med sina leksaker - kunde jag skruva ner beslag och hyllor samt börja kvistlacka innerpanelerna (se bilden på all furu nedan - den ska målas med vit oljebaserad färg). Jag hann lacka ett par hundra kvistmärken innan det var dags att åka hem.

Även boden som ska bli ett dass (any day, any day) röjdes ut. Hejdå gamla badmintonracket från 70-talet, kvarglömda flaskor med skoterolja (ehhhh, nej, vi åker inte skoter) och mögliga dassrullar!

(Kameran glömde jag hemma, så bildbevis kommer senare.)

Att titta på eländet

Vi åker ut till rucklen, köper glass på vägen. Väl där går vi omkring på tomten, bland lingonris och rönnbärsskott, och tittar på allt som behöver göras. Ännu så länge så stannar det vid detta; att vi tittar på allt som bör/ska/måste göras. Då och då utbrister jag:
- Vad har vi gjort?!
Maken är lite coolare och säger:
- Det blir nog bra! Tänk när däcket nere vid ån är klart och man kan sitta där med en kall öl.
Ja, just det. När det finns golv, innerväggar, innertak, kök, fungerande dass. Tack och lov så kommer svärfar om en vecka, då börjar det förhoppningsvis hända saker.