Det händer inte så mycket just nu. Det finns massor att måla och fixa, men det är svårt när Lilla L. springer omkring. Istället promenerar vi omkring i omgivningarna, dricker kaffe och insuper havsluft.
Som rapporterats på systerbloggen kvarstår problemet med små oinbjudna fyrbenta varelser. Elektroniska musfällor är nu inköpta och installerade. Men ska man verkligen höra det enerverande ljudet? Det står uttryckligen på förpackningen att enbart möss - och inga andra husdjur - ska höra det. Men jag hör det. Jag är inget husdjur, men jag hör det. Det är pulserande, högfrekvent och på låg volym. Maken och svågern stirrade på mig som om jag var galen. De hör inte ett smack. Maken hade för övrigt intressanta teorier om mina små hörselgångar och att jag på grund av dessa hör andra frekvenser...
Vi slänger skräp, skräp, skräp. Balkar från det gamla taket, stora sjok av tjärpapp, bräder, murken panel. Det finns obegränsade mängder av det mesta - men allt ska bort. Nu.
Det händer saker på utsidan! Den falusvarta färgen (som sjuk nog heter "Falu rödfärg svart") har kommit upp på två väggar. Fortfarande inga foder, vindskivor (som alla ska vara kritvita) eller detaljer. Fönsterna ser också förskräckliga ut, men var sak har väl sin tid...