Ett snabbt besök

I söndags var vi ute vid rucklen. En snabb sväng, för att visa upp eländena för makens farbror som var på besök. En promenad på stranden hann vi också med.

Snart är det dags att "stänga igen" stugan för vintern, men förhoppningsvis hinner maken och svärfar med ett sista ryck om en dryg vecka. Att isolera golvet och att spika fast knutbrädor står på schemat. Hoppas att vädret är tillräckligt bra - det kan ju faktiskt snöa då...

Fix, fika och skräp

Idag var kanske den sista fina höstdagen. Kristallklar luft, gula löv och solsken. Därför passade vi på att åka ut till rucklen, för att slänga byggbråte och fixa några småsaker. Jag och Lilla L. var ute och gick. Sedan drack vi kaffe och skruvade upp en lampa. Maken röjde bland skräpet.


Stugan har det inte hänt mycket med under den senaste månaden, eller två.


Skräp.




Vid havet. Inte direkt vår tomt...


Lilla L. i vagnen nere på stranden.


Vare sig tid eller sässong för golf just nu.


Alldeles för kalla skor.

Snabbvisit

Jag och Lilla L. åkte ut till rucklen idag. Krispig höstsol, gula löv och en utkyld stuga. Lilla L. blev glad över att återse en bortglömd leksakskorg, struttade omkring i trädgården och fick tallbarr i brallorna. SJälv gick jag mest omkring och kände mig sorgsen. Det är ju minst ett halvår tills vi kommer kunna vara i stugan igen! Kanske åker vi ut i helgen och fixar några smågrejer, men det är ändå en evighetslång vinter innan det vår.

Stuglängtan

Igår var vi ute i rucklen. Sorterade skräp. Spikade upp lite panel. Slängde sommarblommor. Plockade ur gammal mat ur kylskåpet. Planterade några prydnadsgräs, som tidigare har stått i hemmaträdgården.

Det är höst - och det känns lite vemodigt. Jag vill vara i rucklen. Mer. Nu.

Havet (del 2)

När det känns alltför avlägset att det stora rucklet någonsin ska bli beboeligt kan man promenera iväg till havet, känna havsluften i ansiktet, titta på klipporna och plocka stenar med Lilla L.

Taket (del 2)

Nu kan man se det nya taket bättre. Det saknas dock massor med detaljer; vindskivor, foder, fönster etc.

Taket

Det är ett tag sedan ruckel-bloggen uppdaterades. Kanske på grund av tak-depression. Vi trodde ju att vi kunde behålla taket, trots att det var fult och vint, ett tag till. Men sedan kom det skyfall - och taket visade sig ha stora likheter med ett durkslag från Ikea. Ingen bra egenskap hos ett tak. Så nu är det gamla taket rivet (vilket innebär ännu mera bråte - just som vi släpat bort de gamla drivorna) och ett nytt under uppbyggnad. Så opraktiskt. Om vi hade vetat om detta skulle vi givetvis ha fixat det samtidigt som vi byggde den nya stommen. Gaahhh.

Stugmys

Maken river murstock och suckar över taket (på det stora rucklet) som läcker in. Själv leker jag med Lilla L., fikar och läser Linda Skugges bloggbok. Snart kommer bilder på "soffängen" som vi har byggt i det lilla rucklet.

Kitsch

Det är svårt att (helt) hålla sig borta från kitschen. Inhandlade en fin vit och rödprickig vaxduk på Åhléns, som matchade de gamla fiskformade 50-talsunderläggen fint. Hur ska det gå? När kommer jag falla för frestelsen att köpa marimekkotyger?

Paneler

Vindpapp upp!


Panelerna börjar komma på plats. Liggande fjällpanel som ska målas falu-svart.

Japan

Tomten som rucklen står på är en sandig skogsbacke, med tallar och lingonris. Vid det lilla rucklet finns en liten gräsplätt - och mellan rucklen finns en stenlagd gång och ett gäng stenbumlingar. Här är planen att anlägga en Japan-inspirerad plantering, med olika sorters prydnadsgräs. Någon enstaka blommande perenn kan det nog också bli. Början på projektet ser ut så här.

Det händer lite grann

Väggreglar och golvåsar är nu utbytta. Det sneda taket - och den ännu snedare murstocken - är dock kvar. Snart ska vi börja sätta upp ytterpanel.

Nu i vitt

Nu är skrivbordet vitt! Usel bild, men man ser ungefär hur det ser ut.

Skrivbord

I systerbloggen skrev jag igår om min loppisrunda, som resulterade i ett grönlackat skrivbord till rucklen. Nu är det utsläpat till landet och står på verandan. Grundmålning står på tur. Vitt ska det bli.

Rucklet utan väggar

Svärfar och byggar-svåger har anlänt - vilket innebär att det mer handgripliga arbetet har kommit igång. Väggar och stora delar av grunden har rivits. Nya golvåsar och reglar har kommit på plats. Regnet strilar fortfarande ned och hela tomten ser ut som ett skrotupplag.

Pyssel

Regnet har strilat ner i flera dagar, temperaturen ligger kring 14 grader. I väntan på svärfar och svågern har arbetet kommit av sig lite grann. Men något har jag gjort i alla fall; sytt gardiner, kuddfodral och en tvättsäck till det lilla rucklet. Mörkt blå och vitrandiga, i tyg från Ikea.

Invigd

Nu har vi sovit över i det lilla rucklet! Jag inklämd i den korta våningssängen och maken på en madrass på golvet. Nya krispiga täcken och kuddar från Ikea. Lilla L. passade på att ta en riktig sovmorgon i sin resesäng (kan det vara havsluften månne?). Frukost utomhus. Tandborstning på en av de fallfärdiga verandorna.

Den maniske maken

...har roat sig med att gräva fram stenläggningar i trädgården. Denna gång var så gott som helt täckt av gräs och jord.

I trädgården

Det finns ju självklart många viktigare saker att pyssla med i rucklen än att plantera blommor, men lite piffing måste man ju unna sig. Det fina betongklotet och plåthinkarna har de gamla ägarna lämnat kvar. Tack.

Så här illa

...ser det ut i det stora rucklet. Det är byggt, ombyggt och tillbyggt vid olika tillfällen - och med olika grad av engagemang. Det ser mest ut som ett lapptäcke. Virket är av alla möjliga sorter och dimensioner, det är lappat och skarvat. En del bjälkar är ok, andra är lösa, ytterliga några är ruttna och måste bytas ut. Det som syns på bilderna är det som ska bli vardagsrum/allrum. Har vi något att göra?